.1396863863.jpg)
Verksamhetsplan för Mikaelskolans eftermiddagsverksamhet
Innehåll
1 Allmänt
2 Verksamhetsidé och mål
3 Verksamhetens innehåll
3.1 Termins- och månadsplan
3.2 Veckoschema
3.3 Dagsschema
4 Utvärdering av verksamheten
5 Ansökan och avgifter
6 Samarbete och information
7 Lagstiftning som styr verksamheten
1. Allmänt
Mikaelskolans eftermiddagsverksamhet baserar sig på de nationella grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet (2011) och förverkligas enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, kapitel 8 § 48). Målet är att ordna eftisplats för alla Mikaelskolans första- och andraklassister som har behov av det.
Eftermiddagsverksamheten ordnas varje skoldag och följer Mikaelskolans arbetstider. Verksamheten ordnas inte på lördagar eller under skolans lovdagar. Eftis börjar kl. 14.00 och pågår till kl. 16.30. Verksamheten sker på skolgården och i skolans utrymmen. Utrymmena erbjuder möjlighet för lek och spel, men det finns även lugnare områden där barnen kan läsa sina läxor och äta mellanmål.
Mellanmål serveras dagligen kl. 14.00 och tillreds av skolans köksbiträde. Mellanmålen planeras så att de är mångsidiga och beaktar barnens allergier och specialdieter.
Eftis följer skolans anvisningar gällande säkerhets- och räddningsplaner. Alla barn som deltar i verksamheten är olycksfallsförsäkrade. Anordnaren av verksamheten sköter om försäkringarna och dessa gäller även i samband med förflyttningar och utfärder i eftermiddagsverksamheten.
2. Verksamhetsidé och mål
Målsättningen för Mikaelskolans eftermiddagsverksamhet är att erbjuda en trygg och meningsfull tillvaro efter skoldagens slut. Verksamheten ska stöda hemmets och skolans fostringsarbete samt förstärka barnens känslomässiga, sociala och etiska utveckling. Verksamheten syftar även till att främja barnens välbefinnande och jämlikhet, förebygga utslagning samt öka barnens delaktighet.
Med eftermiddagsverksamheten vill vi minska den tid som barn tillbringar ensamma hemma med avsaknad av stöd från en trygg vuxen. Barnen ska erbjudas mångsidiga möjligheter att delta i handledd och stimulerande verksamhet under handledning av yrkesskicklig personal. Det ska finnas tid för lek, spel, kreativ verksamhet, utevistelse, mellanmål, läxor, sagor, läsning och vila. All ledd verksamhet är frivillig, men ledarna uppmuntrar barnen till att delta i de olika aktiviteterna.
3. Verksamhetens innehåll
Eftis kompletterar skolan genom att erbjuda aktiviteter som utgör en motvikt till skolarbetet. Planeringen och genomförandet påverkas av antalet barn som deltar i verksamheten. Innehållet påverkas även av lokala förhållanden, personalens styrka, olika årstider samt andra praktiska omständigheter. Verksamheten ska stärka barnens delaktighet och gemenskap samt erbjuda socialt samspel som stöder barnens uppväxt och utveckling.
Eftisledarna planerar gemensamt verksamhetens innehåll så att den ger upplevelser av glädje och avkoppling samt möjligheter att utveckla olika färdigheter. Betydelsefulla inslag i verksamheten är lek, rörelse, friluftsliv och skapande aktiviteter. Barnen uppmuntras regelbundet att komma med egna önskemål, idéer och utvecklingsförslag vilka sedan tas i beaktande i samband med planeringen. Även vårdnadshavarna erbjuds möjligheter att påverka verksamhetens innehåll.
Vi uppmuntrar i första hand barnen till fri lek där deras fantasi får flöda. Efter en arbetsdag i skolan behöver barnen få leka fritt för att bearbeta det som har hänt under dagen. Samspel och samarbete övas hela tiden i leken. Barnen lär sig att ta hänsyn till varandra och att komma överens med andra barn.
Skolgården och skolans festsal erbjuder utmärkta möjligheter till motion och idrott. I festsalen ordnar vi ledda lekar, men barnen får också röra på sig fritt. Utevistelse har vi så gott som alla dagar. Vi rör oss i naturen och gör även olika utflykter i närmiljön.
Vid måltiderna övar vi goda matvanor samt att äta i lugn och ro. Barnen smakar på allting och tackar för maten. Barnen är även delaktiga i förberedelserna av mellanmålet och i sorteringen av sopor.
Med hjälp av kreativa och omväxlande pyssel övar barnen praktiska färdigheter och blir bekanta med olika kulturer och traditioner. Barnen lär sig att uttrycka sig genom bild och tal. Samtliga uttryckssätt är lika viktiga och alla barn uppmuntras till att hitta sina styrkor. Barnen får vara delaktiga då olika pyssel planeras, det mesta i verksamheten görs enligt barnens intressen.
Allmänt innehåll:
Motion och utevistelse
Lek (ledd och fri)
Skapande verksamhet
Socialt samspel
Läxläsning
Måltider och vila
Vardagssysslor och hållbar livsstil
3.1 Termins- och månadsplan (exempel):
HÖSTTERMINEN
Augusti
Vi lär känna varandra med hjälp av olika bekantingslekar
Vi utarbetar gemensamma eftisregler samt går igenom eftiset områden och gränser samt utrustningen i eftislokalen
Vi tar reda på vilka önskemål och förväntningar barnen har på eftisets verksamhet
September
Vi ser till att eftiset dagsrytm stabiliseras
Vi gör utflykter till närmiljön
Vi leker olika bollspel och gemensamma utelekar
Oktober
Vi pysslar med material från naturen
Vi målar och tecknar med olika tekniker
Vi provar på olika sätt att varva ner
November
Vi läser samt lyssnar på sagor
Vi skriver gemensamma texter
Vi tillverkar kort till farsdag
December
Vi gör juldekorationer av olika slag och bakar pepparkakor
Vi öppnar vår gemensamma julkalender
Vi gör olika hinderbanor och rör på oss till musik
VÅRTERMINEN
Januari
Vi åker skidor och pulka i vår närmiljö
Vi gör olika slags vinterpyssel
Vi utför olika lekar och vinteraktiviteter utomhus
Februari
Vi bygger snöskulpturer och utför vinteraktiviteter i vår närmiljö
Vi gör dekorationer till alla hjärtans dag
Vi utför goda gärningar samt pratar om hurdan en god vän är
Mars
Vi läser samt lyssnar på sagor
Vi fotografera med vår ipad och gör olika bildkollage
Vi gör olika slags påskpyssel
April
Vi letar efter olika vårtecken i naturen
Vi bygger kojor i skogen och på vår gård
Vi leker gemensamma lekar på gården
Maj/juni
Vi firar först maj
Vi leker olika bollspel och utelekar
Vi tillverkar kort till morsdag
3.2 Veckoschema:
Måndag
Pyssel och skapande verksamhet
Tisdag
Gymnastik eller gemensam lek (inne eller ute)
Onsdag
Läxläsning och socialt samspel
Torsdag
Utflykt till närmiljön
Fredag
Fri lek och/eller barnens egna önskemål
3.3 Dagsschema:
14.00-14.30
Mellanmål
14.30-15.00
Utevistelse
15.00-16.00
Dagens planerade program
16.00-16.30
Fri lek/utevistelse
4. Utvärdering av verksamheten
Eftermiddagsverksamheten utvärderas kontinuerligt av eftisledarna (självvärdering). Barnen och vårdnadshavarna ger daglig respons om verksamheten. Denna respons sker huvudsakligen i muntlig form. Utvärderingar görs ibland även skriftligt tillsammans med barnen och olika slags enkäter kan även förekomma. Med utvärderingen vill vi kunna förbättra och utveckla vår verksamhet så att vi bättre kan tillgodose barnens och familjernas behov. Eventuella brister i verksamheten åtgärdas i samband med resultatet av utvärderingen.
5. Ansökan och avgifter
Anmälningar till eftisverksamheten tas emot i april-maj. Ansökan görs med en digital ansökningsblankett som lämnas in till kansliet, antingen till pappers eller i elektronisk form. I första hand får eleverna från klasserna 1 och 2 plats på eftis, men om platser finns kvar ges de åt elever i klass 3. Avgiften för barn i klass 1 och 2 är 75 €/månad och 95 €/månad för barn i klass 3.
6. Samarbete och information
Eftisledarna samarbetar med hemmen, skolan och elevvården. Eftiskollegiet består av eftermiddagsledarna och klasslärarna i klass 1, 2 och 3. Kollegiet träffas regelbundet och gör tillsammans upp gemensamma riktlinjer. En nära kontakt mellan ledarna och klasslärarna gör att barnen känner sig trygga. Vi strävar till att eftisledarna är de samma som skolgångshandledarna under skoldagen. På detta sätt vet ledarna om dagens händelser och har möjlighet att meddela vårdnadshavarna om hur hela dagen varit.
Eftisledarna informerar hemmen och skolan om sin verksamhet via Wilma. Kontakten med hemmet sköts även via samtal med vårdnadshavarna i samband med hämtning av barnen. Speciella ärenden som gäller ett barn kan även diskuteras med vårdnadshavarna vid ett överenskommet möte.
Föräldrarna meddelar personalen om trygghets- och ansvarsfrågor under eftistid, t.ex. om barnets allergier, användning av läkemedel samt vem som får hämta barnet. Om barnet får lämna eftis själv bör föräldrarna uttryckligen ge lov om detta så att det är tydligt att ansvaret övergår från personalen till föräldrarna. Ändringar gällande information om barnet bör alltid meddelas till eftisledarna. Med ett gott och nära samarbete skapar vi trygghet och verkar för barnets bästa.
7. Lagstiftning som styr verksamheten
- Lag om grundläggande utbildning (1136/2003)
- Lag om grundläggande utbildning 48 b och 48 f § (1081/2006)
- Lag om grundläggande utbildning 48 b § (642/2010)
- Lag om ändring av 48 f § i lagen om grundläggande utbildning (Lagändring 1.8.2016
- Statsrådets Förordning (115/2004)
- Barnskyddslag 25 § (417/2007)
- Lag om kontroll av brottslig bakgrund (504/2002)
- Förordning av ändring Lag om kontroll av brottslig bakgrund (1138/2003)